Gustav III:s arkitektoniska äventyr med Panteon som ideal

"Det finns ingen människa som har minsta spår till fantasi, mer än jag och Desprez", lär Gustav III ha sagt.
Av alla svenska kungar var han den som hade mest utvecklad smak och intresse för estetik - och stora planer som dock fick ett abrupt slut.
Kungens italienska resa 1783-84 gav upphov till kontakter och idéer för storslagna byggnadsverk med förebilder från Rom.

Där engagerar kungen den franske konstnären Louis Jean Desprez som teatermålare till Kungliga Teatern i Stockholm. Den skicklige och produktive Desprez målar scenografier till kungens operor och teaterföreställningar. Snart får han alltmer avancerade uppgifter, koppartälten i Haga byggs efter hans ritningar.
Kungen gör sig av sina tidigare arkitekter och ritar om deras byggprojekt, sitter ofta tillsammans med sin favorit och smider allt mer vidlyftiga planer bl.a. för Haga slott.



Olof Tempelmans godkända ritningar till flera byggnader läggs åt sidan, Botanicum i Uppsala till Carl von Linnes ära  har en sidofasad som än idag i stort ser ut som på kungens egen ritning.  Bygget tas över av Desprez  som utnämns till kungens förste arkitekt 1788. Året efter skickas Desprez till Finland för att föreviga krigshändelserna i målningar.

 I Tavastehus har ett kyrkobygge planerats sedan många år. Efter flera turer förkastas även Tempelmans redan antagna ritningar och Desprez får kungens uppgift att rita en kyrka med Panteon som förebild. Bygget startar 1792 och tar sex år. Interiören med predikstolen i mitten och böjda bänkrader liknar en amfiteater.
Ortsborna lär sig aldrig att uppskatta den klassicistiska runda byggnaden som byggs om till en traditionell korskyrka hundra år senare.

Kungens död den 29 mars 1792 satte inte bara stopp för alla byggplanerna utan innebar också att en död hand lades över hela kulturSverige. Det fanns varken pengar eller visioner längre. Inget svenskt Panteon skulle komma att resas på Riddarholmen eller någon annanstans i Stockholm.
Erik Palmstedts ritning arkiverades tillsammans med Desprez större version som liknar Pantheon i Paris.

Haga slott hade vuxit i kapp med statsskulden,  grundmuren som påbörjades 1786 står kvar men arbetet stoppades samma dag som kungen dog.  Teglet användes sedan till krigsskolan vid Karlbergs slott.
Desprez karriär som arkitekt slutade där, en del av dem som kungen hade ratat fick sin revansch, även om det saknades pengar till nybyggen. Desprez fantasi levde dock vidare hos hans elever som kom att förnya byggnadskonsten i Norden.

Pantheon i Rom

Desprez teckning akvarell till Haga slott

Don Juans hemmascen i Prag

Detta vackra hus byggdes 1783 mitt i Prag av den tyska kulturmecenaten Franz greve Anton von Nostitsz-Rieneck. Numera hör Ständernas teater, Stavovské divaldo  till Prags nationalopera.
Där har uppförts opera och teaterpjäser först på tyska och från 1920 oftast på tjeckiska, men mest känd är denna teater för uruppförandet av Wolfgang Amadeus Mozarts opera Don Giovanni år 1787. Sedan dess har Don Juan och stengästen återkommit till scenen åtskilliga gånger.
Vi hade lyckan att se en modern uppsättning av Mozarts mästerverk för fullsatt hus i maj.


Det var en fin upplevelse, både musikaliskt och sceniskt.
Orkesten var väl samspelt, njutbara toner ända till sista akten, även om epilogen hade utelämnats i denna uppsättning. Så blev det dock ett mera dramatisk slut på historien.

Photo: Hana Smejkalová

De unga tandemregissörerna Martin Kukučka  och Lukáš Trpišovský, som har gjort internationell karriär under namnet Skutr,  karikerar skickligt med mondäna detaljer och lyckas balansera mellan tragik och humor i denna moralitet som nästan alla känner till.
Sångarna är alla av yppersta klass, så det är värt att försöka få en biljett till denna operapärla som finns på teaterns repertoar  ända till september 2016.   Snart kan man dessutom för första gången se en reproduktion av den ursprungliga uppsättningen från 1787.
Länk till Video om reproduktionen.

Applåderna efter den moderna versionen är väl förtjänta. Både scenografin och kostymeringen anknyter till nutida tjeckisk scenkonst.
Länk till Skutr-versionen av Don Giovanni.
Det finns många historier om Wolfgang Amadeus tid i Prag. Han var en bejublad person som hade svårt att hinna med komponerandet.
Han hade ett stort umgänge, och skojade friskt med sångarna.
Mozart bodde i detta hus, som vi lyckades hitta intill en stökig trafikplats men vi kom inte in i VillaBertramka trots att det borde ha varit öppet. Där stod vi snopet tillsammans med en skånsk familj och tittade in i trädgården. Men vi hittade boken Mozart und Prag där  man kan läsa om hans äventyr och brev till vänner.
Det blev ett till beställningsverk i Prag,La Clemenza di Tito 1791 för kröningen av kejsar Leopold II.
Teatern har hyst många andra celebriteter: Carl Maria von Weber, Artur Rubinstein och Gustav Mahler har dirigerat orkestern, Angelica Catalani och Nicolo Paganini har gett konserter på denna scen.
För några år sedan satsade man inte på lika påkostade föreställningar, det var kortare turist anpassade konserter, eller pjäser på tjeckiska. Nu har Ständernas teater återfått sin heder som en av de finaste gamla operorna i Europa.
Om teatern på engelska
Irena kan ordna biljetten: http://pragmedmera.se