Den hetaste källan för hälsoturister

I Karlsbad, Karlovy Vary på tjeckiska, har man druckit brunn under mer än sexhundra år. Det hälsobringande mineralvattnet i de varma källorna har lockat folk till den lilla staden i den kejserliga habsburgska monarkins nordvästra hörn. De äldsta husen är från 1700-talet, då Josef I gav orten fria stadsrättigheter.

Sitt namn fick Karlsbad efter Karl IV som grundade staden år 1370. I år firas hans 700 årsjubileum i Tjeckien. Enligt legenden ramlade kejsarens hund i den heta källan, men i stället för att bli skadad blev den botad. Kejsaren själv fick också känna vattnets helande kraft. Hans staty står på hedersplats, skulpterad av den olyckliga Otakar Švec som jag har skrivit om: Stalinstatyn som sprängdes.

I området finns 79 sprutande källor, 13 av dem har drickbart vatten från 15,5 grader C till den hetaste källan Vřídlo, 72 C som sprutar upp till 14 meters höjd med 2000 liter vatten i minuten.

För att kunna dricka termalvattnet måste man ha en speciell tillbringare med lång pip. Jag köpte en vid mitt första besök 1990, det första föremålet i Karlsbader Porcelan i min ägo och även ämnet till min populäraste blogg: Zwiebelmuster. 
När jag återvänder efter ett kvartsekel har den gråa lantliga staden ännu en gång genomgått en stor förändring i sin långa historia.

Termalkällorna hade från början kunnat sina och rinna upp igen. För att göra dem åtkomliga ville man bygga kolonnader där man i skyddat läge kunde njuta av vattnet och sällskapslivet. Till och med det gamla stadshuset revs 1875 för att man skulle binda samman de viktigaste källorna. 
Den här träkonstruktionen i schweitzerstil över marknadsplatsen Tržiště, med en av källorna som nu bär Karl IV:s namn, skulle från början bli provisorisk. Arkitekterna Ferdinand Fellner och Herman Helmer från Wien fick uppdraget. Första delen blev klar 1883. Därefter har duon även förändrat Grandhotel Pupp till en pärla i nybarock. Den smäckra kolonnaden som blev stadens symbol rekonstruerades 1991-93.

En hälsokur i Karlsbad var nästan ett måste för den europeiska societeten under flera hundra år. Man skulle dricka 3-6 kannor mineralvatten varje morgon och ta olika sorters bad i mineralvatten och lera. 
Termalsalt är också en viktig del i kuren, och så ska man dricka den lokala, gula örtbitterlikören Becherovka, tillverkad av apotekarfamiljen Becher, upphöjd till kejserligt-kungliga hovleverantörer. För att bli botad från allehanda krämpor skulle man stanna i tre eller fyra veckor enligt läkarnas rekommendationer.

"Ich bin dieser Quelle eine ganz andere Existenz schuldig" står det på skylten i Tre Morers hus där Johan Wolfgang von Goethe har bott 1812. Han återkom flera gånger och har promenerat på gatorna tillsammans med Ludwig van Beethoven. Listan av berömda tonsättare är lång: Bach, Brahms, Chopin, Dvořák, Grieg, Liszt, Mozarts son Franz Xaver, Schuman och Wagner. 

Av statschefer som har vistats här kan man utöver kejsarna nämna Tsar Peter den store, Kemal Atatürk och Vaclav Havel. 

Dessutom kan nämnas Madeleine Albright, Michael Douglas, Sigmund Freud, Fjodor Dostojevskij, Karl Marx, Niccolò Paganini, Friedrich Schiller, Mark Twain och Ivan Turgenev. Den svenske jazzbasisten och kompositören Georg Riedel är född i Karlovy Vary 1934.

Stadens längsta kolonnad, nyklassiska Mlýnská kolonáda,  hela 132 meter i sten, ritades av Josef Zitek och byggdes i slutet av 1800-talet.
Den nyaste kolonnaden är en betongkoloss där man kan dricka varmt och kallt vatten inomhus sittande på långa bänkrader. Den kom till 1984 och döptes efter Juri Gagarin.

Då var även stadens stolthet, Grandhotel Pupp omdöpt till Grandhotel Moskva. Hotellets historia börjar 1701 då det hette Säcshische Saal. Ägarfamiljen Pupp lyfte upp anläggningen till kategorin världens mest berömda hotel i början av 1900-talet. Nu har det återtagit den ärofulla platsen. 
Karlovy Varys årliga filmfestival hålls på Pupp som  även har varit spelplats i en James Bond-film.  Karlsbad har efter andra världskriget fått nya invånare, sudettyskarnas språk har bytts till tjeckiska eller ryska som talas både av många som bosatt sig i Karlovy Vary och turister som kommer av hälsoskäl, vill besöka kulturevenemang, sporta eller handla märkesvaror i fina butiker.
Marienbad är också värt att åka till!
Bra kontakt i Prag: http://pragmedmera.se/

Nästa år i Marienbad?

Hundra heta källor som sprutar mineralvatten med kolsyra och glaubersalt har gett upphov till den märkliga lilla staden Mariánské Lázně vid Tjeckiens nordvästra gräns. 53 källor med olika sammansättning har tappats i ledningar som går till vackra kolonnader där man kan dricka källvatten i speciella keramikkärl försedda med en pip.
Den mest berömda källan, Kreutzquelle, ledde till denna paviljong med 72 joniska pelare och kupol, ursprungligen byggd av trä men ersatt med en kopia av betong 1912. Nu kan man där inne smaka på olika sorters mineralvatten, i både varm och kall tappning.Vår favorit var Rudolfkällan, som har hög kalciumhalt och inte smakar svavel.

Källorna var kända i århundraden, men togs i bruk först i början av 1800-talet. Staden grundades 1868 och döptes efter Marienquelle som släpper ut koldioxid. Den har bl.a. blodtryckssänkande effekt.  Källornas vatten kan användas såväl utvärtes som invärtes.  Det kan lindra smärtor, njur- och andningsbesvär, gikt, mag- och tarmproblem och mycket annat.
Den gyllene eran i Marienbad inföll på 1870-talet då järnvägen kom och de stora kurhotellen byggdes. I början av 1900-talet exporterades en miljon flaskor mineralvatten årligen.
Marienbad var en viktig samlingspunkt i det österrikisk-ungerska kejsardömet, många berömdheter kom på besök, Johan Wolfgang von Goethe var där tidigt, sedan kom Fredric Chopin, Richard Wagner, Alfred Nobel, Mark Twain, och Winston Churchill och många andra, inte minst tsar Nikolai II. Englands kung Edward VII kom på årliga besök från 1897, sju år senare fick han  sällskap av Franz Josef I. Deras möte har förevigats i många versioner, den här finns i det stora hotellet Nové Lázně där man än i dag kan få behandling i den kungliga kabinen.

Verksamheten fortsatte mellan världskrigen, år 1929 tog sjutusen invånare emot 41000 gäster. Efter Münchenöverenskommelsen 1938 införlivades de tysktalande sudeterna med Tredje riket, för att efter 1945 fördrivas från staden som hade blivit oskadd under kriget. Kuranstalterna förstatligades och reserverades för de socialistiska arbetarna.
1961 kom den berömda filmen L`année derniere à Marienbad som dock inte är filmad just där.
Sedan 1989 har de viktigaste byggnaderna restaurerats och privatiserats.
Staden har nu drygt 13000 invånare, mest tjecker.

De 10 mest praktfulla badhusen köptes efter millennieskiftet av den stora ungerska hotellkedjan Danubius som grundades redan 1972 och nu äger 40 hotell i fem länder. Ett kort besök i staden gav mersmak, en riktig kurvistelse känns lockande, man kan få lyx för relativt gott pris än så länge.

Så vem vet, kanske nästa år...
Eller Karlovy Vary!
Kolla: http://pragmedmera.se/

Gustav III:s arkitektoniska äventyr med Panteon som ideal

"Det finns ingen människa som har minsta spår till fantasi, mer än jag och Desprez", lär Gustav III ha sagt.
Av alla svenska kungar var han den som hade mest utvecklad smak och intresse för estetik - och stora planer som dock fick ett abrupt slut.
Kungens italienska resa 1783-84 gav upphov till kontakter och idéer för storslagna byggnadsverk med förebilder från Rom.

Där engagerar kungen den franske konstnären Louis Jean Desprez som teatermålare till Kungliga Teatern i Stockholm. Den skicklige och produktive Desprez målar scenografier till kungens operor och teaterföreställningar. Snart får han alltmer avancerade uppgifter, koppartälten i Haga byggs efter hans ritningar.
Kungen gör sig av sina tidigare arkitekter och ritar om deras byggprojekt, sitter ofta tillsammans med sin favorit och smider allt mer vidlyftiga planer bl.a. för Haga slott.



Olof Tempelmans godkända ritningar till flera byggnader läggs åt sidan, Botanicum i Uppsala till Carl von Linnes ära  har en sidofasad som än idag i stort ser ut som på kungens egen ritning.  Bygget tas över av Desprez  som utnämns till kungens förste arkitekt 1788. Året efter skickas Desprez till Finland för att föreviga krigshändelserna i målningar.

 I Tavastehus har ett kyrkobygge planerats sedan många år. Efter flera turer förkastas även Tempelmans redan antagna ritningar och Desprez får kungens uppgift att rita en kyrka med Panteon som förebild. Bygget startar 1792 och tar sex år. Interiören med predikstolen i mitten och böjda bänkrader liknar en amfiteater.
Ortsborna lär sig aldrig att uppskatta den klassicistiska runda byggnaden som byggs om till en traditionell korskyrka hundra år senare.

Kungens död den 29 mars 1792 satte inte bara stopp för alla byggplanerna utan innebar också att en död hand lades över hela kulturSverige. Det fanns varken pengar eller visioner längre. Inget svenskt Panteon skulle komma att resas på Riddarholmen eller någon annanstans i Stockholm.
Erik Palmstedts ritning arkiverades tillsammans med Desprez större version som liknar Pantheon i Paris.

Haga slott hade vuxit i kapp med statsskulden,  grundmuren som påbörjades 1786 står kvar men arbetet stoppades samma dag som kungen dog.  Teglet användes sedan till krigsskolan vid Karlbergs slott.
Desprez karriär som arkitekt slutade där, en del av dem som kungen hade ratat fick sin revansch, även om det saknades pengar till nybyggen. Desprez fantasi levde dock vidare hos hans elever som kom att förnya byggnadskonsten i Norden.

Pantheon i Rom

Desprez teckning akvarell till Haga slott

Gruvarbetarnas katedral i Kutna Hora

St Barbaras katedral i Kutná Hora har tillägnats gruvarbetarnas skyddshelgon. Arbetet i den trånga silvergruvan inne i berget var enormt farligt, det fanns egentligen  inga andra sätt att skydda sig än att  be till heliga Barbara. Det finns tusentals berättelser om hur hon fick den hårda stenen att mjukna, lyste upp mörkret eller visade vägen ut efter ras.

Silvret skapade stora rikedomar som skulle återspeglas i kyrkan, vilken skulle ha blivit dubbelt så stor, men  blev aldrig färdig.
Bygget påbörjades 1388, den första arkitekten var Johan Parler. På fem år skapades 15 små altare runt huvudaltaret, var och en med sin präst. Man kan tänka att det var olika yrkeskategorier i den kungliga staden som behövde var sin kontakt med himlen. Något riktigt tak i den gotiska kyrkan fanns dock inte under  nästan 200 år.

Hussiterkrigen satte stopp för byggandet i 60 år, sedan började pengarna sina.  Arbetet fortsatte dock under de kända arkitekterna Matyas Rejsek och kung Wladislav II:s hovarkitekt  Benedict Ried som utvidgade kyrkorummet genom att  bygga en basilika ovanpå den gamla kyrkan. 

Tre spetsiga torn ger sin speciella prägel till exteriören. Uppe  i det  gotiska  valvet  med den sirliga ribbkonstruktionen kan man ana  de  himmelska höjderna.
Liknande valv kan man se i andra tjeckiska kyrkor, men här har det uppnått sin yttersta förfining.

 Senare övertog jesuiterna kyrkan och tillförde  detaljer i barockstil. På berget intill restes ett stort kollegium som nu är museum för modern konst.
Katedralen tog 500 år att bygga. Vid den sista nygotiska byggperioden i slutet av 1800-talet fick exteriören tillbaka mycket av sitt ursprungliga utseende. Många epoker och konstideal finns i den här kyrkan liksom i många andra.
Det som skiljer ut St Barbara är den starka förankringen i traktens kulturhistoria,  medeltida väggmålningar som skildrar arbetet i gruvorna. Man kan se olika arbeten, den välklädda hantverkaren eller  silverhuggarna i sina vita huvor som har St Barbara i sina böner när de kryper ned i schakten.


På hedersplats som staty står den som en gång byggde upp Kutná Horas välstånd, gruvarbetaren i sin vita rock med lampan i handen.

Läs också Resfoten: Silvergruvan i Kutná Hora
Benkyrkan i grannbyn Sedlec
Här bor vi i Prag: http://pragmedmera.se

Benhus och katedral i en liten tjeckisk by

Skelettkyrkans historia började på Cistercienklostrets kyrkogård i byn Sedlec. Abboten Henrik sändes  till Jerusalem  år 1287 av Kung Otakar II. Vid återkomsten hade han med sig jord från Golgata för att helga  marken i klostrets kyrkogård. Många människor valde att bli begravda där.
Digerdöden skördade tiotusentals liv från 1318 och hundra år senare stupade minst lika många i Hussiterkrigen.

Till slut hade kyrkogården intill det gotiska kapellet vuxit till 16 hektar, och minst 40 000 människor hade fått sin sista vila där. Skeletten grävdes upp och dödskallarna samlades i 6 pyramider av en blind munk.
Kyrkan med ossiariet rustades upp i barockstil efter ritningar av Jan Santini.  De första dekorationerna med ben  sattes upp som symboler för uppståndelse och odödlighet.
Kapellet började förfalla och den Schwartzenbergska ätten köpte det upplösta klostret 1784. Nästan hundra år senare anställdes träsnidaren Frantisek Rint för att ordna benbitarna. Alla ben som användes till att smycka kapellet doppades i klorkalk och sattes ihop till fantastiska formationer, lampor och även till Schwartzenbergs familjevapen.

Trots det stora antalet ben och dödskallar som fyller kapellet finns det ännu fler begravda under kyrkan.
  Foton från benhuset
Under mitt besök täcktes kapellet  av byggställningar. Den katolska församlingen har åtagit sig stora restaureringsarbeten som kommer att ta flera år. Kyrkan står på lerjord, väggarna spricker igen efter att ha putsats. För att kunna komma till fast mark måste man gräva ned sig till tolv meter under marken. Bendekorationerna måste tas ner, rengöras och monteras upp igen när väggarna har stabiliserats och putsats. Under tiden kommer ossiariet  vara öppen för publiken, intresset är stort och inträden behövs för att täcka
renoveringskostnaderna.
 Film på youtube

Under mitt besök täcktes kapellet  av byggställningar.  Besökare kan under restaureringen inte se allt, men dekorationerna av ben verkade  redan vara uppsatta igen.

Restaurerare  har även haft hjälp av gamla foton, de allra första fotografierna i Tjeckien har tagits i ossiariet i mitten på 1800-talet.

Kyrkogården har än i dag väldigt många gravar, långt mer än det finns folk i närheten.  Hela staden Kutná Hora har drygt 20 000 invånare, och Sedlec är bara en liten förort till silverstaden.
Resfoten om silvergruvan i Kutnà Hora
St Barbaras kyrka i Kutna Hora


I den lilla byn finns dock ytterligare en sevärdhet, en av de största gotiska katedralerna i Mellaneuropa. Marias himmelsfärdskyrka byggdes av Kung Wenzel II som härskade mellan 1280-1320.
Hemsida: Madonna ascencion

Tillsammans med St Barbarakatedralen i Kutná Hora är  den gotiska domen  ett världsarv, ett museum med skattkammare och  möjlighet att se takkonstruktionen.  Den väldiga byggnaden står mitt i ingenmansland.  Det år fotograferingsförbud i den enormt höga kyrkan, så tyvärr blev det inga bilder.
 Det har andra svenska bloggare lyckats med: http://www.ladiesabroad.se/2012/10/staden-kutna-hora-och-hur-man-tar-sig.html

Don Juans hemmascen i Prag

Detta vackra hus byggdes 1783 mitt i Prag av den tyska kulturmecenaten Franz greve Anton von Nostitsz-Rieneck. Numera hör Ständernas teater, Stavovské divaldo  till Prags nationalopera.
Där har uppförts opera och teaterpjäser först på tyska och från 1920 oftast på tjeckiska, men mest känd är denna teater för uruppförandet av Wolfgang Amadeus Mozarts opera Don Giovanni år 1787. Sedan dess har Don Juan och stengästen återkommit till scenen åtskilliga gånger.
Vi hade lyckan att se en modern uppsättning av Mozarts mästerverk för fullsatt hus i maj.


Det var en fin upplevelse, både musikaliskt och sceniskt.
Orkesten var väl samspelt, njutbara toner ända till sista akten, även om epilogen hade utelämnats i denna uppsättning. Så blev det dock ett mera dramatisk slut på historien.

Photo: Hana Smejkalová

De unga tandemregissörerna Martin Kukučka  och Lukáš Trpišovský, som har gjort internationell karriär under namnet Skutr,  karikerar skickligt med mondäna detaljer och lyckas balansera mellan tragik och humor i denna moralitet som nästan alla känner till.
Sångarna är alla av yppersta klass, så det är värt att försöka få en biljett till denna operapärla som finns på teaterns repertoar  ända till september 2016.   Snart kan man dessutom för första gången se en reproduktion av den ursprungliga uppsättningen från 1787.
Länk till Video om reproduktionen.

Applåderna efter den moderna versionen är väl förtjänta. Både scenografin och kostymeringen anknyter till nutida tjeckisk scenkonst.
Länk till Skutr-versionen av Don Giovanni.
Det finns många historier om Wolfgang Amadeus tid i Prag. Han var en bejublad person som hade svårt att hinna med komponerandet.
Han hade ett stort umgänge, och skojade friskt med sångarna.
Mozart bodde i detta hus, som vi lyckades hitta intill en stökig trafikplats men vi kom inte in i VillaBertramka trots att det borde ha varit öppet. Där stod vi snopet tillsammans med en skånsk familj och tittade in i trädgården. Men vi hittade boken Mozart und Prag där  man kan läsa om hans äventyr och brev till vänner.
Det blev ett till beställningsverk i Prag,La Clemenza di Tito 1791 för kröningen av kejsar Leopold II.
Teatern har hyst många andra celebriteter: Carl Maria von Weber, Artur Rubinstein och Gustav Mahler har dirigerat orkestern, Angelica Catalani och Nicolo Paganini har gett konserter på denna scen.
För några år sedan satsade man inte på lika påkostade föreställningar, det var kortare turist anpassade konserter, eller pjäser på tjeckiska. Nu har Ständernas teater återfått sin heder som en av de finaste gamla operorna i Europa.
Om teatern på engelska
Irena kan ordna biljetten: http://pragmedmera.se

Medeltida Le Mans

Le Mans är mycket mera än den berömda 24-timmars motorsport tävligen i mitten på juni.
Huvudstaden i  Maine, numera provins Pays de la Loire var känd redan under romartiden som cenomanernas stad, Civitas cenomanorum. 
Stadsmurarna hör till de mest intakta gallo-romerska som finns bevarade.




På murarna visas på sommarkvällarna en light-show om stadens historia, men inte behöver man se den för att bli imponerad av den gamla staden.
Stadskärnan innanför murarna är förvånansvärt intakt, bara bilarna vittnar om 2000-talet.
Staden intogs av Wilhelm Erövraren 1063 och sedan des har det stridits om nordvästra Frankrike.
Cité Plantagenet har trånga gator och många vackra hus med fina  detaljer på fasaderna, de flesta byggda senast på 1500-talet.
Det finns flera museer,  både historiska och konstmuseer men om man inte har tid att stanna i staden, räcker det att bara ströva omkring på gatorna.
De äldsta romanska kyrkorna som ligger utanför murarna är mycket stämningsfulla, men den största är överväldigande.

Sankt Julians katedral som är så stor att man inte lyckas ta en bild av hela byggnaden utan specialobjektiv från stadskvarteren.
Stadens skyddshelgon Julian införde kristendomen på 300 talet och blev den förste biskopen i området.
Hans reliker transporterades till platsen flera hundra år senare, och sedan tog det ännu fler sekler att bygga katedralen.



Det romanska långskeppet  är från 1000-1100 talet, det höga gotiska koret påbörjades under 1200-talet. Englands kung Henrik II döptes här 1133.

Katedralen skadades under religionsstriderna mellan katoliker och protestanter 1562, men det verkliga hotet kom under franska revolutionen 1798, då man ville riva byggnaden och upprätta domstolar och fängelser i stället.

Under det förödande fransk- tyska kriget 1870-71 lade sig soldaterna för att sova på det halmtäckta golvet.
Efter det har man förstått katedralens värde, åter helgat den åt godstjänster och satt i gång med restaureringar och renoveringar.

Le Grabatoire intill kyrkan var kanikernas sjukhus, byggdes på 1500-talet och liknar Hotel de Cluny, medeltidsmuseum  i Paris, där det står alldeles ensamt i sitt slag.
Det bästa med Le Mans är helhetsintrycket i den gamla stadskärnan som har bevarat sin ålderdomliga stil, nästan fri från krimskrams och kommers som har tagit över så många av våra gamla miljöer.

                                                     
                                                                 Nissanguide