Mussolinis nyantika bostad i ny prakt

Det ståtliga palatset Villa Torlonia mitt i en stor parkanläggning byggdes i början av 1800-talet för den mäktiga adelsfamiljen med samma nam .
Arkitekten Giuseppe Valadier ritade huset för bankiren Giovanni Torlonia som skötte penningaffärer  för Vatikanen. Hans son Alessandro  fortsatte med att dekorera interiören.


Runt palatset anlades en engelsk park med falska ruiner, Saturnus tempel och obelisker. Flera hus byggdes i olika hörn av den stora parken.
 Fem år efter att sista huset kom till 1920 fick ägarfamiljen maka på sig. Familjen sista överhuvud, prins Giovanni Torlonia, flyttade till det jugendinspirerade ugglehuset Casina delle Civette längre ner i parken. Han var känd för sin vana att festa på natten och sova på dagen. Fram till sin död 1938 fick han leva som granne till den högsta makthavaren i Italien.

Det stora palatset hyrdes ut till Benito Mussolini  för en symboliskt årshyra på en lire. Här bodde Il Duce med sin familj i nästan 20 år, ordnade stora mottagningar i palatset och parader i parken. Den största tillställningen var dottern Eddas bröllop 1930, året efter kom Mahatma Gandhi på besök. Prinsens sovrum togs över av Mussolini, de stora fönstren mot parken ersattes med badrum en del av möblemanget i huset byttes ut. Sovrumstaket är dekorerat med faux draperi.
Efter att Mussolini arresterades 1943 ockuperade amerikanska soldater huset till 1947, sedan fick egendomen förfalla. Arvingarna stred inbördes,  ingenting hände. Staden tog över egendomen 1977 och året efter öppnades parken för allmänheten. Det dröjde innan tiden blev mogen för ett politiskt beslut om restaurering som kom i gång på 1990-talet.
När museet öppnades för allmänheten har alla skeenden i husets historia tagits fram och presenterats, till och med märken av pilar som soldaterna kastade på väggen efter kriget.  Fasaden mot parken med de stora fönstren ritade av Valadier har återställts. Nu skiner allt i en nyrenoverad prakt. Huvudbyggnaden Casino Nobile har en imponerande inredning av skulptören Antonio Canova med golv av Carraramarmor, pelarsalar och fresker i olika motiv från egyptisk till gotisk stil av Constantino Brumidi. 
Familjen samlade konst, bl.a. antika skulpturer,  till stor del tillverkade av Bartolomeo Cavaceppis studio under 1800-talet.
Ugglehuset som är en del av museet har en stor samling glasmålningar. I parken finns också en teater och restaurang.
Det är märkligt att se alla dessa rum, olika historiska lager på varandra, 1700-talets uppfattning av antikens Rom med senare växlingar i smak och stil. Mussolinis tid framstår som en historisk parentes, några rum i denna stora palats.
http://en.museivillatorlonia.it/

Alla gudars Pantheon

Det bäst bevarade antika monumentet i Rom har haft enorm betydelse för byggnads- konsten i hela världen. 27 f.Kr restes alla gudars tempel på Marsfältet.
Den första byggherren Agrippa fick behålla äran som grundläggare i portikens fris framför Hadrianus rotundatempel 126 e.Kr. Septimus Severus och hans son Caracalla lät renovera templet 202.
Efter att romarna kristnades stängdes Pantheon, men blev bevarat tack vare att bysansens kejsare Fokas år 608 skänkte byggnaden till den helige påven Bonifatius IV.

Interiören får sin sakrala karaktär av den runda kupolen i halvklotets form. Diameter och höjd är lika, 43.30 m. Den enda ljuskällan, det runda hålet oculus i mitten, 8.3 meter i omfång, är symbol för solen. Kupolen är gjuten av opus caement- icium som består av sinter, pimpsten och vulkanisk aska. Materialet är tunnare och lättare högre upp i kupolen. Det sägs att betongen ännu i dag inte har slutat brinna.
Under 1200 år var detta världens största gjutna valv.

Pantheon blev dock inte skyddat trots att det hade blivit kyrkans egendom. Takets förgyllda bronsplåtar stals av bysantiske kejsaren Konstans II. Påvarnas förvisning till Avignon under 1300-talet medförde förfall för det stängda Pantheon.

När påvemakten skulle förskansa sig i Castell Sant Angelo på 1630-talet avlägsnades innertakets bronsplattor av påven Urban VIII Barberini och gjöts till kanoner. Då föddes ordspråket Quod non fecerunt barbari, fecerunt Barberini - det som barbarerna inte gjorde, gjorde Barberini.

Den massiva kritiken fick honom dock att bekosta renoveringen av taket så att det kom att se bättre ut än innan. Även tre korintiska pelare som saknades i pronaos (portiken) sattes på plats. Därefter kom kyrkan att underhållas av flera påvar. Byggnader intill revs och taket renoverades.

Stengolvet av granit, porfyr och marmor är till stora delar från Septimus Severus tid. Mitt i golvet, rakt under hålet i taket finns ett dräneringshål för regnvatten. Någon gång hoppas jag kunna se regnet falla ned från den höga höjden till det avspärrade området. Pölen ger en utomhuskänsla inne i den  enorma byggnaden.

Ett parti av attikan under kupolen har restaurerats så att den påminner om det antika ursprunget från Septimus Severus med marmorpilastrar och stenlagda paneler.Där bakom galler kunde de mäktigaste se vad som hände inne i gudarnas tempel dit även folket hade tillträde i motsats till andra antika tempel där man fick visa sin vördnad framför ingången.
Pantheon ägs sedan länge av italienska staten och underhålls av kulturministeriet.

Renoveringsarbetet pågår ständigt men kyrkan är öppen för allmänheten så gott som varje dag, gudstjänster hålls bara under speciella helgdagar. 
Det finns många måsten  för alla som kommer till den eviga staden. Pantheon hör defininivt till de viktigaste och är värt att besöka flera gånger, inte minst för att se hur ljuskäglan från taket speglas i kupolen. Man kan nästan känna alla gudars närvaro bland alla turisterna.
De två olika formerna, pronaos och rotunda kommer igen i flera berömda byggnader, i Virginia och Washington, Paris och Melbourne, domen i Florens och St Peterskyrkan som närmaste jämförelseobjekt.

http://www.greatbuildings.com/buildings/Pantheon.html

                                         http://www.arounder.eu/pantheon/pantheon.html

Triumfbågen från Rom i Stockholms slott

Kolossalpilastrar inne i det enorma kyrkorummet San Giovanni in Laterano, Vatikanens sidokyrka i östra delen av Rom hör till  de tydliga förebilder som den eklektiske slottsarkitekten Nicodemus Tessin d. y. har involverat i sina ritningar som tillkom i rekordfart när det plötsligt blev möjligt att bygga det nya slottet i Stockholm efter branden 1697.

Den palatsliknande interiören och dess triumfbågsliknande yttre går igen i tematiken i Stockholms slott. Det finns likheter mellan Rikssalen, Slottskyrkan och den mellanliggande Vestibulen som rumsbildningar, salar som är tänkta för ceremonier. Den romerskas kyrkans innervägg har stått modell för södra fasadens mittparti, slottets huvudentré.
Tessins intryck av antika romerska triumbågar som han har tecknat av går via San Giovanni vidare till Stockholms slott. Han var färdig med alla sina ritningar 1704. De skickades senare som kopparsstick till kungen som då befann sig i Turkisk landsflykt.
Karl XII hade aldrig sett något av den romerska prakten. Men skupturerna på taket som Tessin hade ritat satte han stopp för. Hans majestät tyckte inte om statyer eller bilder i en kyrka. Kungen var den ende som fick ta del av de kostsamma planerna. Men han skulle aldrig återvända till Stockholm.

Den latinska texten på fasaden: Vitam et victoriam - Åt den bäste, lycklige, fromme och alltid upphöjde kungen / det norra halvklotets lysande fosterlands-fader / Karl XII / vars obesegrade dygd / genom herkulisk strävan / har lett honom till ärans höjd / liv och seger / och Sveriges outtröttliga önskan / stå här lyckosamma byggnad / och lys av guld.

Den sortens ärebetygelser hade kungen också motsatt sig.  Inskriptionen kom på plats långt efter Karl XII:s död. Själva bygget hade stoppats redan under hans livstid av brist på pengar.
Karl XI har sin namnskylt med slottets byggnadshistoria ovanför fontänen på  östra fasaden.
 Palazzo Chigi-Odescalchi  intill Via Nationale har skapats för kardinal Chigi och renoverats för Odescalchi av Gian Lorenzo Bernini.

Den profilerade taklisten och pilastarna blev stilbildande och kan ses igen i Stockolms slotts östra fasad.
Bottenvåningens rundbågade fönster som harmonierar med slottets västra fasad kommer från Barberinis palats som jag skrivit om tidigare.
Tessin har i sitt svenska kungaslott lyckats sammansmälta de olika romerska influenserna till en formstark enhet.

http://resfoten.blogspot.se/2012/10/stockholms-slott-har-sina-forebilder-i.html

                                                 San Giovanni in Laterano

Stockholms slott har sina förebilder i Rom

Drottning Kristinas abdikation och flytt till Rom kom att ha en stor betydelse för svensk arkitektur, inte minst för Stockholms slott. Arkitekten Nicodemus Tessin d.y. besökte Kristina redan som 19-åring. Han kom i maj 1673 och stannade ända till 1678 för att återvända tio år senare. Han tecknade flitigt av det mesta, ruiner, byggnader, konstverk och skisser till olika mekanismer. 

Stockholms slotts fasader är mer eller mindre direkt kopierade från olika palats i Rom.
Palazzo Farnese, påven Paulus III:s privatpalats,  byggdes färdigt av Michelangelo  i mitten av 1500-talet.

Palatset har blivit mönsterbildande
för många byggnader i långa tider.

En detalj lånade Tessin dock från Palazzo Sciarra Colonna vid Corson till höger. Till vänster Tessins ritning till Stockholms slotts norra fasad.

Slottet är Tessins storverk och det mest romerska huset utanför Rom. Hans arbete började med ombyggnad av det gamla medeltida slottet Tre Kronor. När slottet brann 1697 var norra fasaden ombyggd och såg ut ungefär som i dag. Efter branden fick Tessin till sin glädje fria händer att bygga ett helt nytt slott. På sex veckor utarbetade han sitt nya förslag. Själva bygget tog dock många år. Krig och penningbrist satte stopp för projektet från 1709 till 1728.Tessin dog innan arbetet återupptogs. Carl Hårleman tog över som slottsarkitekt, vid hans död 1753 var bygget så gott som färdigt. Exteriörens barock hade bytts till interiörens rokoko.

Den västra fasaden mot yttre borgården har sin förebild i Palazzo Barberini. Det var en annan stor påvefamilj som lät den ledande arkitekten Bernini bygga palatset i början av 1600-talet. Numera är Nationalmuséet inrymt i palatset -  en förnämlig samling av italiensk konst.
Man  anar det romerska palatset från gatan Alle Quattro Fontane upp till de fyra berömda fontänerna. När man kommer in genom parken ser man den slående likheten med den nordiska kopian.

Tessin har även tagit intryck av portiken med kryssvalv och trapphuset.

Stockholms slott kom att bli en av de sista barockbyggnaderna i Europa. Fyra regenter fick under den långa byggtiden husera i det Wrangelska palatset på Riddarholmen.
Den stormakt  och det kungliga enväldet som Tessins slott skulle symbolisera var sedan länge förbi när Sveriges mest ambitiösa byggnasverk äntligen stod klart efter femtio år.

Läs det här också!
http://www.turismoroma.it/cosa-fare/palazzo-farnese
http://galleriabarberini.beniculturali.it/
Petalax gymnasium om byggnader i Rom