Den palatsliknande interiören och dess triumfbågsliknande yttre går igen i tematiken i Stockholms slott. Det finns likheter mellan Rikssalen, Slottskyrkan och den mellanliggande Vestibulen som rumsbildningar, salar som är tänkta för ceremonier. Den romerskas kyrkans innervägg har stått modell för södra fasadens mittparti, slottets huvudentré.
Tessins intryck av antika romerska triumbågar som han har tecknat av går via San Giovanni vidare till Stockholms slott. Han var färdig med alla sina ritningar 1704. De skickades senare som kopparsstick till kungen som då befann sig i Turkisk landsflykt.
Karl XII hade aldrig sett något av den romerska prakten. Men skupturerna på taket som Tessin hade ritat satte han stopp för. Hans majestät tyckte inte om statyer eller bilder i en kyrka. Kungen var den ende som fick ta del av de kostsamma planerna. Men han skulle aldrig återvända till Stockholm.
Karl XI har sin namnskylt med slottets byggnadshistoria ovanför fontänen på östra fasaden.
Palazzo Chigi-Odescalchi intill Via Nationale har skapats för kardinal Chigi och renoverats för Odescalchi av Gian Lorenzo Bernini.
Den profilerade taklisten och pilastarna blev stilbildande och kan ses igen i Stockolms slotts östra fasad.
Bottenvåningens rundbågade fönster som harmonierar med slottets västra fasad kommer från Barberinis palats som jag skrivit om tidigare.
Tessin har i sitt svenska kungaslott lyckats sammansmälta de olika romerska influenserna till en formstark enhet.
San Giovanni in Laterano
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar