Silvret skapade stora rikedomar som skulle återspeglas i kyrkan, vilken skulle ha blivit dubbelt så stor, men blev aldrig färdig.
Bygget påbörjades 1388, den första arkitekten var Johan Parler. På fem år skapades 15 små altare runt huvudaltaret, var och en med sin präst. Man kan tänka att det var olika yrkeskategorier i den kungliga staden som behövde var sin kontakt med himlen. Något riktigt tak i den gotiska kyrkan fanns dock inte under nästan 200 år.
Hussiterkrigen satte stopp för byggandet i 60 år, sedan började pengarna sina. Arbetet fortsatte dock under de kända arkitekterna Matyas Rejsek och kung Wladislav II:s hovarkitekt Benedict Ried som utvidgade kyrkorummet genom att bygga en basilika ovanpå den gamla kyrkan.
Tre spetsiga torn ger sin speciella prägel till exteriören. Uppe i det gotiska valvet med den sirliga ribbkonstruktionen kan man ana de himmelska höjderna.
Liknande valv kan man se i andra tjeckiska kyrkor, men här har det uppnått sin yttersta förfining.
Senare övertog jesuiterna kyrkan och tillförde detaljer i barockstil. På berget intill restes ett stort kollegium som nu är museum för modern konst.
Katedralen tog 500 år att bygga. Vid den sista nygotiska byggperioden i slutet av 1800-talet fick exteriören tillbaka mycket av sitt ursprungliga utseende. Många epoker och konstideal finns i den här kyrkan liksom i många andra.
Det som skiljer ut St Barbara är den starka förankringen i traktens kulturhistoria, medeltida väggmålningar som skildrar arbetet i gruvorna. Man kan se olika arbeten, den välklädda hantverkaren eller silverhuggarna i sina vita huvor som har St Barbara i sina böner när de kryper ned i schakten.
På hedersplats som staty står den som en gång byggde upp Kutná Horas välstånd, gruvarbetaren i sin vita rock med lampan i handen.
Läs också Resfoten: Silvergruvan i Kutná Hora
Benkyrkan i grannbyn Sedlec
Här bor vi i Prag: http://pragmedmera.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar