Imperias andra halva Oneglia

Imperia Oneglia i Ligurien är den moderna, industriella delen av den stad  som Benito Mussolini skapade 1923 genom att slå samman den antika Porto Maurizio, Oneglia och omgivande byar. Nu är Imperia regionens huvudstad.
Mellan de två olika samhällena finns en stor småbåtshamn och ett ingenmansland.

Avståndet från den äldre stadskärnan till de imposanta arkaderna i Oneglia var egentligen alltför långt för fotgängare. Två vitklädda män vid det yttersta fönstret i en enormt stor anläggning längs vägen fångade mitt intresse. Det visade sig att byggnaden hörde till en av Italiens största pastatillverkare. Familjeföretaget Agnesi skötte produktionen framgångsrikt från 1824 till 1987 då Danone köpte företaget. På stadens väggar kunde vi läsa anslag om en konflikt som riskerade att äventyra hela tillverkningen i Imperia.



Fabrikens öde har förhandlats mellan olika intressenter och nedläggningen har skjutits fram flera gånger. Nu vet vi att Agnesis pastaproduktion får någon slags nådatid fram till sommaren 2016. Man skall satsa på annan livsmedelsproduktion, konservering av lokala produkter och slowfood. Frågan är om även fabriksskylten kommer att hamna på det lokala pastamuseet.

Den långa arkaden ledde till Piazza Dante Alighieri som hade imponerat mig starkt i min ungdom. Nu blev det anrika kaféet Caffè pasticceria Piccardo vår räddning efter att vi bara hittat lördagsstängda restauranger när vi kom gående från fel håll. Det var ett perfekt ställe att för att studera eftermiddagslugnet i småstaden.
Den lilla pojken i vagnen drog till sig hela restaurangpersonalens intresse.

 Det visade sig att den lilla bilen med vita band som jag hade fotograferat (första bilden) tillhörde ett brudpar, och efter att ha snurrat några varv runt piazzan följde de finklädda bröllopsgästernas intåg i baren som en gång hade varit frisörsalong.

En av Italiens viktigaste historiska personer, sjöhjälten Andrea Doria som bekämpade det franska väldet föddes här 1466.
Många ställen bär hans namn, gator, torg, olika institut och den lokala marknaden.Huset på platsen där han föddes är märkt med en ståtligt skylt.
Men en berömd inflyttad artist har lämnat ett helt museum efter sig. Schweizaren Charles Andrien Wettach, Clownen Grock, som uppträdde under 60 år i Europa, USA och Nordafrika dog här i sin villa 1959. Nu har huset och trädgården restaurerats och öppnats för publik. Där har många barn fått bli clowner för en dag.
Tonsättaren Luciano Berio var granne till clownernas konung som barn och har komponerat Sequenza V för solotrombon till hans ära.
Intill hamnen med alla lastkranarna upptäckte vi en hel arkad med restauranger som väntade på matgäster, men vi var ändå nöjda med vår lunch.


När det nu var dags att dra vidare var alla affärer stängda. Tidningskioskerna sålde inte bussbiljetter så det var bara att dricka en kaffe till intill tobaksaffären och vänta först på biljetten och sedan på bussen som stannade på Piazza Dante. Där hade jag en gång för länge sedan blivit imponerad av den lilla staden med det ståtliga namnet. Nu vet jag vad Imperia går för.

                                             Läs om en annan del av Imperia

                                                        Museo del clown

                                               Grock & Luciano Berio

                                          Agnesifabrikens historia på hemsidan