Folkbadets invigning midsommaren 1929 förlängde badsäsongen också till vintern. Många stammisar träffas regelbundet i den stora gemensamhetsbastun där man sitter mitt emot varandra på långa bänkar med baddräkten på. Många har originella mössor på huvudet.
Livet i Tammerfors var under 1920-talet präglat av inbördeskriget och även på fritiden skildes de röda och vita åt. Arbetaridrotten fick i början mer stöd av staden. Det tog ändå nästan tio år att komma till beslut om att bygga badanstalten. Den sköttes av olika simsällskap. Man fick betala inträde, stranden var omgärdad av staket. Föreningarna organiserade sim- och hoppundervisning samt ibland konserter.
Badarna var inte så många under de första åren, men tio år efter öppnadet hade 27 500 besökare betalat inträde.
Finska idrottsrörelsen är fortfarande politiskt delad i två huvudorganisationer TUL och SVUL. Rauhaniemis strand har sedan länge ingen staket, bastun kostar 5 euro. Badet har rustats upp på senare år, en mindre bastu har byggts till, men man har bevarat den avlånga gula träbyggnaden ritad av den kände arkitekten Bertel Strömmer.
Sällskapet Tampereen talviuimarit sköter bastun. Staden har byggt om den flera gånger efter bränder.
När jag var barn hörde jag talas om att den stranden hörde till de vita. Fanns det en bastu där? Nu är de flesta badarna inte så medvetna om den politiska bakgrunden. Men rivaliteten yttrar sig åtminstone i behovet att skryta. Rauhaniemi har räknat upp till 40 000 vinterbadare och uppger att man är populärast i staden.
Tammerfors är en riktig bastustad, det har funnits allmänna bad i de flesta stadsdelar, det fanns inget annat sätt att hålla sig ren förr i tiden.
I arbetarstadsdelen Pispala finns än i dag en av de märkligaste, Rajaportin sauna, men det är en annan historia.
Det är alltid roligt och läsa dina skrivelser! Jag märkte, att du använde finska ordet 'talko'. Oftast använder man det i pluralis 'talkoot'. Man gör saker o ting 'talkoilla'.
SvaraRadera