Ekologiska inneställen kring Mariatorget

Skandinaviens största ekologiska butik Paradiset öppnades i maj på Brännkyrkagatan, nära Mariatorget i Stockholm. I den stora matvaruhallen saluförs 4500 olika produkter, 80 procent ekologiska, resten närproducerade. Kassorna i affären har ingen kontanthantering.
Det är fräscht och luftigt med myckenhet av allting, bakom frukt och grönsaker finns hyllmeter med nötter, oljor, mm.
 Den långa charkuteridisken där utvalda producenter presenterar sina varor är imponerande. Längst bak i den 8000 kvm stora lokalen finns rulltrappa, dekorerad med grönsaksmotiv av Arcimboldo, upp till övervåningen som har restauranger, kosmetik och hygienprodukter samt Saltå Kvarns bageri.

En stenkast därifrån på Krukmakargatan ligger det yogainspirerade Sattva sedan 1992, en av de äldsta ekologiska bagerierna med gluten- och sockerfria bröd och kakor.  Sattvas rågbröd hör till mina favoriter, speciellt det danska.  I Gamla Stan passar jag på att handla i deras brödbutik där det även finns ett bord man kan sitta vid och fika. Ibland måste man göra sina inköp på engelska.   Nu har man även öppnat ett kafé på Kungsholmen och köpt ett bageri i Åkersberga. Det går uppenbarligen bra för Sattva.

Det ekologiska snabbmatstället  vid Mariatorget drivs sedan ett par år av den kände danske kocken Rune och hans son Fabian Kalf Hansen.
Man kan välja från kött- eller fiskbullar till vegansk mat, varma eller kalla rätter som har fått namn efter nordiska huvudstäder.
Det är gott men trångt vid det långa bordet intill fönstret som har löstagbara mellanskivor så att man kan ta sig in och ut till fönsterbänken.
Trappan med små bord högre upp längs väggen i det höga rummet är svårtillgänglig. Det är ofta fullt, även på sommaren när man kan sitta ute.

Gott om sittplatser finns hos Orgánico på Timmermansgatan som nyligen har bytt namn. De satsar mest på sina berömda glutenfria bovetewraps. Inredningen är enkel, från hyllorna på väggen kan man köpa olika stapelvaror. Bakom en plastvägg längst in finns grönsaker och frukt.

8t8 på Swedenborgs- gatan är en liten ambitiös affär med handplockade leverantörer. Den ser ut ha hittat sin kundkrets, åtminstone så här vid jul. Den egenimporterade isländska rödingen blev helgens fisk efter att vi fick ett smakprov utanför affären.
Nudelbaren har öppet mellan 11-14.
Alla dessa matställen riktar sig till medvetna konsumenter, folk som har råd, tid och miljösamvete.
Ekologiska stormarknader har funnits länge på kontinenten, nu verkar trenden ha slagit rot hos folk på Söder i Stockholm.

Gustav III:s arkitektoniska äventyr med Panteon som ideal

"Det finns ingen människa som har minsta spår till fantasi, mer än jag och Desprez", lär Gustav III ha sagt.
Av alla svenska kungar var han den som hade mest utvecklad smak och intresse för estetik - och stora planer som dock fick ett abrupt slut.
Kungens italienska resa 1783-84 gav upphov till kontakter och idéer för storslagna byggnadsverk med förebilder från Rom.

Där engagerar kungen den franske konstnären Louis Jean Desprez som teatermålare till Kungliga Teatern i Stockholm. Den skicklige och produktive Desprez målar scenografier till kungens operor och teaterföreställningar. Snart får han alltmer avancerade uppgifter, koppartälten i Haga byggs efter hans ritningar.
Kungen gör sig av sina tidigare arkitekter och ritar om deras byggprojekt, sitter ofta tillsammans med sin favorit och smider allt mer vidlyftiga planer bl.a. för Haga slott.



Olof Tempelmans godkända ritningar till flera byggnader läggs åt sidan, Botanicum i Uppsala till Carl von Linnes ära  har en sidofasad som än idag i stort ser ut som på kungens egen ritning.  Bygget tas över av Desprez  som utnämns till kungens förste arkitekt 1788. Året efter skickas Desprez till Finland för att föreviga krigshändelserna i målningar.

 I Tavastehus har ett kyrkobygge planerats sedan många år. Efter flera turer förkastas även Tempelmans redan antagna ritningar och Desprez får kungens uppgift att rita en kyrka med Panteon som förebild. Bygget startar 1792 och tar sex år. Interiören med predikstolen i mitten och böjda bänkrader liknar en amfiteater.
Ortsborna lär sig aldrig att uppskatta den klassicistiska runda byggnaden som byggs om till en traditionell korskyrka hundra år senare.

Kungens död den 29 mars 1792 satte inte bara stopp för alla byggplanerna utan innebar också att en död hand lades över hela kulturSverige. Det fanns varken pengar eller visioner längre. Inget svenskt Panteon skulle komma att resas på Riddarholmen eller någon annanstans i Stockholm.
Erik Palmstedts ritning arkiverades tillsammans med Desprez större version som liknar Pantheon i Paris.

Haga slott hade vuxit i kapp med statsskulden,  grundmuren som påbörjades 1786 står kvar men arbetet stoppades samma dag som kungen dog.  Teglet användes sedan till krigsskolan vid Karlbergs slott.
Desprez karriär som arkitekt slutade där, en del av dem som kungen hade ratat fick sin revansch, även om det saknades pengar till nybyggen. Desprez fantasi levde dock vidare hos hans elever som kom att förnya byggnadskonsten i Norden.

Pantheon i Rom

Desprez teckning akvarell till Haga slott

Världens äldsta julgran?

Julmarknadstraditionen på Rådhustorget i Tallin, Raekoja plats   startade i sin nuvarande form 1991 då Estland återfick sin självständighet.  Marknaden öppnar redan kring den 20 november och pågår fram till den julianska julhelgen i januari, då den ryska julen firas.

Marknaden har listats som en av de tio bästa i Europa. Enligt legenden restes en julgran framför Rådhuset av svartbröderna redan år 1441. Det skulle i så fall vara världens äldsta.
Rådhustorget är den centrala platsen i Tallins gamla stad som besöks av stora turistgrupper på sommarhalvåret. Nu har restaurangernas uteserveringar fått ge plats åt marknadsstånden. Hantverk, kläder och framför allt mat och dryck finns att köpa varje dag från tio på förmiddagen till sju på kvällen. Glögg finns med alla möjliga ingredienser, likör, punsch, olika bär och kryddning och serveras även efter stängningsdags. Jag provade pepprad glögg av havtorn som var riktigt god.

Man kan äta vid borden mellan stånden, smaka på estniska julspecialiteter som blodkorv med surkål men det finns även olika soppor, estniska piroger  och ryska pelmeni. Bäver, vildsvin och  älg samt olika korvar kan man köpa med sig.
Bakverk av alla de slag och fint dekorerade pepparkakor är svåra att motstå.


Stickade tröjor, mössor och vantar finns i alla kulörer, trähantverk, smycken och krimskrams kan man köpa överallt i olika affärer i gamla stan.
Har man tur, kan man också råka se jultomten komma ridande med renar, för att ta emot barnens önskningar. Riktiga djur att klappa och karuseller att åka på finns också för barnen.

På veckosluten och fredagskvällar bjuds kulturprogram från olika landskap i Estland på den stora scenen. Pojkarna i den här stora gruppen folkdansare hade mycket hög knäföring.
Om jag bodde i Tallin, skulle jag nog besöka julmarknaden flera gånger, äta och dricka och glädjas med barnen som pratar med tomten.