onsdag 26 januari 2011

LOGOMO - centrum för kreativ ekonomi



Åbos invigning till kulturhuvudstad skedde i mitten av januari med en enorm fest. 

Minst 60 000 människor var ute vid Aura å för att fira i 22 graders kyla. Då hade jag redan åkt hem efter att ha sett hela fem olika utställningar som kommer att visas året ut i Logomo. 

Först fotboll, sedan Åbo brand som förstörde nästan hela staden 1827, Alice i underlandet heter den stora fotoutställningen, ett videoverk av Eija-Liisa Ahtila samt Tom of Finland som faktiskt är född i grannkommunen St. Karins. 


Brandbilen till höger kommer från  Pikis, (Piikkiö). Den gamla maskin- verkstaden intill järnvägen har byggts om till ett centrum för kreativ ekonomi. Det är ett begrepp som alla talade om vid pressvisningen inför invigningen.



Det betyder att  man vill vitalisera livet för hela staden och dess invånare. Runt Logomo planerar man en helt ny stadsdel så småningom.

50 miljoner euro har kulturhuvudstadsevenemangen kostat. Det är massor med olika projekt från  utställningar, konst, teater, musik, idrott, minnesverkstäder och mycket annat i samarbete med bl.a.universitetet. 

I den gamla maskinverkstadens gavelhallar på nästan 9000 kvm finns nu två avdelningar, utställningshallen med café och vid andra sidan av huset en stor saldär man kan se teater och dans och höra musik under året.   



En av de häftigaste interiörerna är det nya Artekcafét. Där kan man komma in gratis för att fika. Den internationella fotbollsutställningen  Only a game? behöver man inte heller betala inträde för. För 20 euro kan man se alla utställningar. Då är det värt en hel dag, det är mycket att se och det finns olika ställen att sitta och vila på lite här och var i salarna.





Det roligaste är dock Elden är lös som är byggt i samarbete med teknikcentret Heureka. Där kan man se gamla och nya sätt att släcka eld och en rolig multimediashow om staden som eldhärjades.




söndag 2 januari 2011

Den gyllene musiksalen med den gyllene akustiken

När Wiener Musikvereins konsertsal invigdes på trettondagen år 1870 var publiken alldeles överväldigad. Den gyllene salen i nyrenässansstil var så välkomponerad att den var som musik i sig själv. Det bästa var dock akustiken som än i dag får experter att resa dit. Den avlånga lokalen med kassettak, balkonger, karyatider och ett hålrum under trägolvet ger en så ypperlig ljudbild att man inte skulle ha behövt uppfinna mikrofonen.   


Konserthuset ritades av den danske arkitekten Theophil Hansen som kom till Wien från Aten där han hade studerat de antika förebilderna för att dekorera sin byggnad. Till formen liknar rummet en slottssal, man kan jämföra t.ex. med Rikssalen i Stockholms slott som är fem meter kortare på längden och bredden än konsertsalen i Wien. De 1744 sittplatserna där är något färre än i Stockholms konserthus.  Musikverein har även en mindre sal, som senare döptes till Brahms-Saal.




Brahms-salen var länge i bedrövligt skick men restaurerades i början på 1990-talet. Då hittade man också originalritningar i Wiens Kopparstickkabinett, så nu har även den salen återfått sitt ursprungliga utseende. På nyårsdagen 2011 kunde man se unga dansare sväva från den ena salen till den andra i ett direktsänt TV-program som visades i 40 länder.
Årets nyårsdagskonsert
dirigerades av Franz Welser- Möst. Den flitigaste nyårsdirigenten var Willi Boskovsky med hela 24 år i rad 1955-1979.

Wiener Musikverein - Sällskapet för musikvänner i Wien bildades 1812. Från början kallades den för en dilettantförening, medlemmarna kunde vara amatörer i ordets bästa betydelse, de som älskade musik. Men många var redan då professionella. Från 1851 får uteslutande professionella musiker vara med i sällskapet. Statsoperans orkester Wiener filharmoniker hade bildats 1842, och i praktiken kom medlemmarna från operaorkestern. Nu står det i stadgarna att det krävs minst tre år i orkestern innan man bli invald. Sedan 1997 kan även kvinnor bli medlemmar. Men det är flera olika orkestrar med även kvinnliga medlemmar som spelar i huset. Nu finns även nya moderna salar - 500 konserter om året.

Johannes Brahms ledde sällskapet för musikvänner 1872-75, men nu har man sedan länge  ingen chefsdirigent, siste direktören var Herbert von Karajan, innan dess bl.a. Wilhelm Furtwängler och Anton Rubinstein. Många andra kända dirigenter har valts till hedersmedlemmar: Claudio Abbado, Leonard Bernstein, Nikolaus Harnoncourt,  Riccardo Muti , Arturo Toscanini  och  Bruno Walter som lär ha sagt att innan han dirigerade sällskapet på Musikverein, hade han inte vetat att musik kunde vara så vackert. http://www.musikverein.at/