Barockkyrka återuppstånden ur ruinerna

Dresden var den tyska stad som länge hade klarat sig undan bomberna, men den 13 februari 1945 förstördes staden av det mest massiva allierade luftangreppet under hela andra världskriget.Eldhavet slukade de mesta av husen i stadenoch dödade minst 100 000 människor. Två dagar stod den utbrända Frauenkirche kvar mitt i ruinerna innan kyrkan plötsligt rasade samman med ett väldigt dån, då den 12 000 ton tunga kupolen brast. De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna runt Neumarkt i Dresdens centrum började så småningom återuppbyggas av DDR men kyrkoruinerna fick stå kvar som ett krigsminne.

Femtio år senare var hela DDR ett minne blott. Ruinerna hade inte samma symboliska värde i det förenade Tyskland. Det blev viktigare att med gemensamma krafter bygga upp kyrkan igen. "Ropet från Dresden" blev väl besvarat. Pengar samlades in från allmänheten, genom större och mindre donationer från hela världen kunde kyrkobygget starta fyra år efter enandet och genomfördes utan avbrott under loppet av elva år. 115 miljoner euro allt som allt samlades in och resterande 65 miljoner euro stod staden Dresden, delstaten Sachsen och Tyska Förbundsrepubliken för.

Frauenkirche byggdes ursprungligen mellan 1726 och 1743 efter ritningar av George Bähr. Då var det fördrivna protestanter från Salzburg som svarade för ekonomiska medel. Kyrkan blev krigsskadad och renoverad flera gånger.
Den runda kupolen av sandsten, med inspiration från Santa Maria della Salute i Venedig, blev stadens riktmärke. Det speciella med kyrkans interiör var den konkava formen hos kupolens underdel som påminde om en klocka. Kyrkan blev nästan hundra meter hög, kupolen började vid 40 meters höjd och lamporna hängde 62 meter ovanför marken. De höga smala fönstren påminner om en gotisk katedral. Det är en kyrka som liknar en teatersalong  eller en konsertsal med sina bänkrader och loger som alla är riktade mot altaret.
Det robusta altaret av bildhuggaren Johann Cristian Feige kontrasterar mot den yppiga barocken i byggnaden.

Under de drygt 40 år som kyrkruinerna stod kvar som krigsmonument, förstördes en del av den enorma stenhög som låg mitt i Dresdens centrum.
Knappt hälften av byggstenarna kunde katalogiseras och en del återanvändas vid rekonstruktionen som dokumenterades med tysk grundlighet. På fasaden kan man tydligt se de mörka originalstenarna. Det som krävde en minutiös precision var placeringen av de enorma blocken till kupolen på sin plats. Vill man se ritningar, beräkningar, filmer och mycket annat kan man besöka stadsmuseet i Dresden.

Att komma in i den nya glänsande barockkyrkan är en märklig upplevelse. Det är imponerande men samtidigt förvirrande. Det är på alla sätt så berömvärt att ett viktigt arkitektoniskt minnesmärke och symbolladdad byggnad har återuppstått att man borde sänka sitt huvud i pur vördnad.


Man får en känsla av ljus och rymd, allt är vackert och välformat, men när man ser sig omkring och lyfter upp blicken i kupolens höjd infinner sig en känsla att man befinner sig i en kuliss. Guldglansen är så perfekt, de sirliga dekorationerna så detaljerat utmejslade, bänkarna av så nytt trä att man lika gärna kunde sitta i en välbyggd filmstudio av kolossala mått.> Det gäller även hela Neumarktsområdet som nu byggs upp igen i gammal stil till

dresdenbornas stolthet. Där är man inte lika puristisk i detaljerna, det syns tydligt att materialet är nytt och dekorationerna är bara ytligt markerade.
På gårdsidsan kan man kosta på sig att utforma moderna balkonger. Med en ny motorväg över floden Elbe blir det nya kommersiella centrumet  i den ärevördiga staden en del av det nya Dresden som inte längre kan skryta med Unescomärkningen av sina kulturskatter.

http://www.frauenkirche-dresden.de/startseite+M5d637b1e38d.html