onsdag 12 augusti 2015

Gruvarbetarnas katedral i Kutna Hora

St Barbaras katedral i Kutná Hora har tillägnats gruvarbetarnas skyddshelgon. Arbetet i den trånga silvergruvan inne i berget var enormt farligt, det fanns egentligen  inga andra sätt att skydda sig än att  be till heliga Barbara. Det finns tusentals berättelser om hur hon fick den hårda stenen att mjukna, lyste upp mörkret eller visade vägen ut efter ras.


Silvret skapade stora rikedomar som skulle återspeglas i kyrkan, vilken skulle ha blivit dubbelt så stor, men  blev aldrig färdig.
Bygget påbörjades 1388, den första arkitekten var Johan Parler. På fem år skapades 15 små altare runt huvudaltaret, var och en med sin präst. Man kan tänka att det var olika yrkeskategorier i den kungliga staden som behövde var sin kontakt med himlen. Något riktigt tak i den gotiska kyrkan fanns dock inte under  nästan 200 år.
Hussiterkrigen satte stopp för byggandet i 60 år, sedan började pengarna sina.  Arbetet fortsatte dock under de kända arkitekterna Matyas Rejsek och kung Wladislav II:s hovarkitekt  Benedict Ried som utvidgade kyrkorummet genom att  bygga en basilika ovanpå den gamla kyrkan. 


Tre spetsiga torn ger sin speciella prägel till exteriören. Uppe  i det  gotiska  valvet  med den sirliga ribbkonstruktionen kan man ana  de  himmelska höjderna.
Liknande valv kan man se i andra tjeckiska kyrkor, men här har det uppnått sin yttersta förfining.

 Senare övertog jesuiterna kyrkan och tillförde  detaljer i barockstil. På berget intill restes ett stort kollegium som nu är museum för modern konst.
Katedralen tog 500 år att bygga. Vid den sista nygotiska byggperioden i slutet av 1800-talet fick exteriören tillbaka mycket av sitt ursprungliga utseende. Många epoker och konstideal finns i den här kyrkan liksom i många andra.
Det som skiljer ut St Barbara är den starka förankringen i traktens kulturhistoria,  medeltida väggmålningar som skildrar arbetet i gruvorna. Man kan se olika arbeten, den välklädda hantverkaren eller  silverhuggarna i sina vita huvor som har St Barbara i sina böner när de kryper ned i schakten.


På hedersplats som staty står den som en gång byggde upp Kutná Horas välstånd, gruvarbetaren i sin vita rock med lampan i handen.

Läs också Resfoten: Silvergruvan i Kutná Hora
Benkyrkan i grannbyn Sedlec
Här bor vi i Prag: http://pragmedmera.se





söndag 9 augusti 2015

Benhus och katedral i en liten tjeckisk by

Skelettkyrkans historia började på Cistercienklostrets kyrkogård i byn Sedlec. Abboten Henrik sändes  till Jerusalem  år 1287 av Kung Otakar II. Vid återkomsten hade han med sig jord från Golgata för att helga  marken i klostrets kyrkogård. Många människor valde att bli begravda där.
Digerdöden skördade tiotusentals liv från 1318 och hundra år senare stupade minst lika många i Hussiterkrigen.
Till slut hade kyrkogården intill det gotiska kapellet vuxit till 16 hektar, och minst 40 000 människor hade fått sin sista vila där. Skeletten grävdes upp och dödskallarna samlades i 6 pyramider av en blind munk.
Kyrkan med ossiariet rustades upp i barockstil efter ritningar av Jan Santini.  De första dekorationerna med ben  sattes upp som symboler för uppståndelse och odödlighet.
Kapellet började förfalla och den Schwartzenbergska ätten köpte det upplösta klostret 1784. Nästan hundra år senare anställdes träsnidaren Frantisek Rint för att ordna benbitarna. Alla ben som användes till att smycka kapellet doppades i klorkalk och sattes ihop till fantastiska formationer, lampor och även till Schwartzenbergs familjevapen.

Trots det stora antalet ben och dödskallar som fyller kapellet finns det ännu fler begravda under kyrkan.
  Foton från benhuset
Under mitt besök täcktes kapellet  av byggställningar. Den katolska församlingen har åtagit sig stora restaureringsarbeten som kommer att ta flera år. Kyrkan står på lerjord, väggarna spricker igen efter att ha putsats. För att kunna komma till fast mark måste man gräva ned sig till tolv meter under marken. Bendekorationerna måste tas ner, rengöras och monteras upp igen när väggarna har stabiliserats och putsats. Under tiden kommer ossiariet  vara öppen för publiken, intresset är stort och inträden behövs för att täcka
renoveringskostnaderna.
 Film på youtube

Under mitt besök täcktes kapellet  av byggställningar.  Besökare kan under restaureringen inte se allt, men dekorationerna av ben verkade  redan vara uppsatta igen.
Restaurerare  har även haft hjälp av gamla foton, de allra första fotografierna i Tjeckien har tagits i ossiariet i mitten på 1800-talet.

Kyrkogården har än i dag väldigt många gravar, långt mer än det finns folk i närheten.  Hela staden Kutná Hora har drygt 20 000 invånare, och Sedlec är bara en liten förort till silverstaden.
Resfoten om silvergruvan i Kutnà Hora
St Barbaras kyrka i Kutna Hora


I den lilla byn finns dock ytterligare en sevärdhet, en av de största gotiska katedralerna i Mellaneuropa. Marias himmelsfärdskyrka byggdes av Kung Wenzel II som härskade mellan 1280-1320.
Hemsida: Madonna ascencion

Tillsammans med St Barbarakatedralen i Kutná Hora är  den gotiska domen  ett världsarv, ett museum med skattkammare och  möjlighet att se takkonstruktionen.  Den väldiga byggnaden står mitt i ingenmansland.  Det år fotograferingsförbud i den enormt höga kyrkan, så tyvärr blev det inga bilder.
 Det har andra svenska bloggare lyckats med: http://www.ladiesabroad.se/2012/10/staden-kutna-hora-och-hur-man-tar-sig.html