lördag 7 augusti 2010

Jättekorset på Frihetstorget i Tallinn

Estland fick vänta 90 år innan man kunde resa minnesmärket för soldaterna som kämpade för landets självständighet efter första världskriget. Planer för ett monument hade funnits länge, men de följande krigen lade hinder på vägen.
I stället restes ett annat omtvistat monument nära torget under den sovjetiska ockupationen, soldaten ”Aljosha”.
Nu efter självständigheten ville de nya styrande visa att tiderna hade förändrats. Men detta skedde på ett sätt som gav eko i hela världen.

Det var faktiskt estniska försvarsdepartementet som beställde omgestaltningen av torget och minnesmärket av ett svenskt företag.

Flytten av statyn föreställande den okände sovjetiska soldaten, döpt till  ”Aljosha” som hade ”befriat” landet gav eko i världspressen på grund av oroligheterna mellan ryssar och ester 2008.
Striderna blottade en motsättning mellan befolkningsgrupperna.
Esterna vill nämligen inte ge landets rysktalande samma medborgerliga rättigheter som majoritetsbefolkningen har.

Vabaduse väljak i utkanten av Gamla stan var platsen som symboliserade esternas civilkurage och motståndsvilja allt sedan tsartidens sista dagarSom parkeringsplats med en sliten gångtunnel, kantad av små affärer var området inte mycket att vara stolt över för dem som bestämde i staden.
Det svenska företaget SWECO med sitt estniska dotterbolag fick uppdraget att utforma och detaljprojektera det hela. Fem miljoner svenska kronor skulle det kosta. Själva monumentet, frihetskorset av glas, tillverkades av det tjeckiska bolaget Sans Souci International. Slutnotan för bygget landade på 280 miljoner estniska kronor, närmare 200 miljoner i svenska. Jag råkade komma till Frihetstorget dagen efter den högtidiga invigningen hösten 2009. Då deltog president Toomas Hendrik Ilves, premiärminister Andrus Ansip och Tallinns borgmästare Edgar Savisaar kunde jag läsa i tidningen.
 Från torget leder en trappa med breda stenar till underjorden. Där ligger ungdomscentret och det moderna vetenskapscentret Ahhaa bredvid de urgamla resterna av en vallgrav, stenåldersfynd och delar av försvarsanläggningar från 1600-talet.. Det har blivit en spännande blanding av gammat och nytt. Frihetskorset däremot är svårare att uppskatta.  Anakronistiskt och aggressivt har det kallats av en tysk som bor i Tallinn. Bättre hade jag inte kunnat uttrycka det själv. Inte har det blivit problemfritt i övrigt heller.
Så här skriver Baltic Guide i juli 2010: ”Frihetsmonumentet vid Frihetstorget i Tallinn som invigdes för ett år sedan har varit olycksdrabbat sedan dess. Senast lossnade och föll en glaslist ner från monumentet som har formen av ett jättekors, som symboliserar Frihetskorset från Frihetskriget 1918–1920. Man har tidigare haft problem med belysningen och glaset. Området kring monumentet har stängts av och beräknas vara så till och med hösten när förhoppningsvis alla problem lösts." Det praktiska kommer nog att ordnas snart, men för många kommer det att bli svårare känslomässigt.

2 kommentarer:

  1. Tänk att jag aldrig ens varit i Tallinn,
    men jag har krupit i en rysk skyttegrav..

    SvaraRadera
  2. Hur gick det till?
    (Jag har sett höstacken utanför Leningrad som Lenin gömde sig innan revolutionen!)

    SvaraRadera