Poetens grav på Lilla Sickla med engelska parken

Det här åttkantiga lusthuset hör till engelska parken på Lilla Sickla. Här har folk bott sedan medeltiden, på 1500-talet ägdes marken av Danviks hospital. Holländaren Antonius Monier fick Klein-Sickla som förläning av Gustav II Adolf 1629. 


Engelska parkidealet med lummig grönska och mjuka former infördes i Sverige av Fredrik Magnus Piper på 1780-talet. Lilla Sickla byggdes 1789 till krigsrådet Johan Wilhelm Lannerstierna. Två hus står kvar än i dag, kvarnen och huvudbyggnaden. En flygel brann ner 1990.

Stockholms stadsmuseum har gett gården en blåmärkning 2006, det starkaste skyddet. Samma år bildades föreningen Lilla Sicklas vänner för att sköta området. http://www.hembygd.se/
lilla-sicklas-vanner

.

Sicklasjön 1771

Från gården leder en gammal allé ner till Sicklasjön. Innan Hammarbysjön sänktes 1918 kunde man segla från Barnängsbryggan på Södermalm. En sjöbod finns ännu kvar.

Stockolms stad köpte gården 1917,  nio år senare restaurerades den till  sitt nuvarande utseende.


Enligt engelska parkens ideal skulle öppna landskap se naturliga ut. Ängsmarkena fanns där redan 1771 som grund till parkanläggningen. Det byggdes broar,  anlades bäckar och planterades ekar som nu har blivit gamla och behöver frihuggas.
Till engelska parker hörde också uppbyggda ruiner och fantasigravar. Lilla Sicklas gravhäll från 1824, kallad Filosofens grav kom att tas i bruk efter att protokollmästaren Lars Constans Pontin köpte gården 1852. Han var ogift och barnlös och bestämde sig att där begrava sin mor, Catharina Charlotta 1868 och även sin syster, Carolina Henrika Matilda 1877. Själva gravhällen bär denna inskription: Hvilans Boning Den Dödliges Hopp Och Mödors Belöning.
Det är ett unikt stycke natur i utkanten av Nackareservatet med hela 16 rödlistade arter som har överlevt i det gamla kulturlandskapet tack vare 50 medlemmar i vänföreningen.

Prags lilla barockpärla

Borggreve Jan Josef Vrtba som var slottsfogde i Pragborgen lät bygga sitt barockpalats med trädgård i italiensk stil på Petřínkullens branta sluttning framför det stora slottet 1715-1720. En skylt på Karmelitská-gatan talar om att det finns en Unesco-trädgård innanför den oansenliga porten.
Trots att trädgården är den allra minsta i sitt slag (3000 kvm), har den utnämnts till den finaste barock- trädgården norr om Alperna. I närheten finns också: Finaste barockkyrkan norr om Alperna.
Arkitekt František Maxmilian Kaňka ritade husen som innesluter trädgårdens tre terassplaner med stora höjdskillnader. Byggnaderna har under åren omvandlats så att även trädgården har förfallit.
 I den runda fontänen står en putto som rider på ett sjöodjur. Trädgårdssalen Sala Terrena dekorerades med målningar av Václav Vavřinec Reiner, föreställande Venus, Adonis och allegori över konsterna samt statyer av Bacchus och Ceres av skulptören Matyáš Bernard Braun.

Mitt emot ligger det större huset, skymt bakom en voljär, ett fågelhus med kvittrande invånare som numera kommer från stadens zoo.

Till mellersta planen leder en svängd dubbeltrappa med åtta statyer av antikens gudar.
Mellersta terassens välskötta labyrinter av buxbom består av mer än 12 000 plantor av Buxus sufruticosa.  Bakom den högsta häcken har man en skön viloplats.

Högst upp till blir trappan smal och brant framför den tredelade bågen, täckt med pärlmusselskal som avbildar vattengudar i mitten och sjöjungfrur pa sidorna. På sidan går en smal trappa upptill utsiktsplatsen.
Den furstliga familjen Vrtba bodde här fram till 1799. Palatset byggdes om i klassiskt stil 1845. Hela anläggningen har under åren blivit så illa förfallen att den stängdes för allmänheten 1985. Staden som äger parken satte igång renoveringen 1990. Den tog åtta år och kostade 45 miljoner CZK. Inträdet kostar inte mycket, men om man vill hyra hela anläggningen får man nog betala en hel del.
Det kan man göra här: http://www.vrtbovska.cz/en/
Här bodde vi i Prag: http://pragmedmera.se/

Den hetaste källan för hälsoturister

I Karlsbad, Karlovy Vary på tjeckiska, har man druckit brunn under mer än sexhundra år. Det hälsobringande mineralvattnet i de varma källorna har lockat folk till den lilla staden i den kejserliga habsburgska monarkins nordvästra hörn. De äldsta husen är från 1700-talet, då Josef I gav orten fria stadsrättigheter.

Sitt namn fick Karlsbad efter Karl IV som grundade staden år 1370. I år firas hans 700 årsjubileum i Tjeckien. Enligt legenden ramlade kejsarens hund i den heta källan, men i stället för att bli skadad blev den botad. Kejsaren själv fick också känna vattnets helande kraft. Hans staty står på hedersplats, skulpterad av den olyckliga Otakar Švec som jag har skrivit om: Stalinstatyn som sprängdes.

I området finns 79 sprutande källor, 13 av dem har drickbart vatten från 15,5 grader C till den hetaste källan Vřídlo, 72 C som sprutar upp till 14 meters höjd med 2000 liter vatten i minuten.

För att kunna dricka termalvattnet måste man ha en speciell tillbringare med lång pip. Jag köpte en vid mitt första besök 1990, det första föremålet i Karlsbader Porcelan i min ägo och även ämnet till min populäraste blogg: Zwiebelmuster. 
När jag återvänder efter ett kvartsekel har den gråa lantliga staden ännu en gång genomgått en stor förändring i sin långa historia.

Termalkällorna hade från början kunnat sina och rinna upp igen. För att göra dem åtkomliga ville man bygga kolonnader där man i skyddat läge kunde njuta av vattnet och sällskapslivet. Till och med det gamla stadshuset revs 1875 för att man skulle binda samman de viktigaste källorna. 
Den här träkonstruktionen i schweitzerstil över marknadsplatsen Tržiště, med en av källorna som nu bär Karl IV:s namn, skulle från början bli provisorisk. Arkitekterna Ferdinand Fellner och Herman Helmer från Wien fick uppdraget. Första delen blev klar 1883. Därefter har duon även förändrat Grandhotel Pupp till en pärla i nybarock. Den smäckra kolonnaden som blev stadens symbol rekonstruerades 1991-93.

En hälsokur i Karlsbad var nästan ett måste för den europeiska societeten under flera hundra år. Man skulle dricka 3-6 kannor mineralvatten varje morgon och ta olika sorters bad i mineralvatten och lera. 
Termalsalt är också en viktig del i kuren, och så ska man dricka den lokala, gula örtbitterlikören Becherovka, tillverkad av apotekarfamiljen Becher, upphöjd till kejserligt-kungliga hovleverantörer. För att bli botad från allehanda krämpor skulle man stanna i tre eller fyra veckor enligt läkarnas rekommendationer.

"Ich bin dieser Quelle eine ganz andere Existenz schuldig" står det på skylten i Tre Morers hus där Johan Wolfgang von Goethe har bott 1812. Han återkom flera gånger och har promenerat på gatorna tillsammans med Ludwig van Beethoven. Listan av berömda tonsättare är lång: Bach, Brahms, Chopin, Dvořák, Grieg, Liszt, Mozarts son Franz Xaver, Schuman och Wagner. 

Av statschefer som har vistats här kan man utöver kejsarna nämna Tsar Peter den store, Kemal Atatürk och Vaclav Havel. 

Dessutom kan nämnas Madeleine Albright, Michael Douglas, Sigmund Freud, Fjodor Dostojevskij, Karl Marx, Niccolò Paganini, Friedrich Schiller, Mark Twain och Ivan Turgenev. Den svenske jazzbasisten och kompositören Georg Riedel är född i Karlovy Vary 1934.

Stadens längsta kolonnad, nyklassiska Mlýnská kolonáda,  hela 132 meter i sten, ritades av Josef Zitek och byggdes i slutet av 1800-talet.
Den nyaste kolonnaden är en betongkoloss där man kan dricka varmt och kallt vatten inomhus sittande på långa bänkrader. Den kom till 1984 och döptes efter Juri Gagarin.

Då var även stadens stolthet, Grandhotel Pupp omdöpt till Grandhotel Moskva. Hotellets historia börjar 1701 då det hette Säcshische Saal. Ägarfamiljen Pupp lyfte upp anläggningen till kategorin världens mest berömda hotel i början av 1900-talet. Nu har det återtagit den ärofulla platsen. 
Karlovy Varys årliga filmfestival hålls på Pupp som  även har varit spelplats i en James Bond-film.  Karlsbad har efter andra världskriget fått nya invånare, sudettyskarnas språk har bytts till tjeckiska eller ryska som talas både av många som bosatt sig i Karlovy Vary och turister som kommer av hälsoskäl, vill besöka kulturevenemang, sporta eller handla märkesvaror i fina butiker.
Marienbad är också värt att åka till!
Bra kontakt i Prag: http://pragmedmera.se/

Nästa år i Marienbad?

Hundra heta källor som sprutar mineralvatten med kolsyra och glaubersalt har gett upphov till den märkliga lilla staden Mariánské Lázně vid Tjeckiens nordvästra gräns. 53 källor med olika sammansättning har tappats i ledningar som går till vackra kolonnader där man kan dricka källvatten i speciella keramikkärl försedda med en pip.
Den mest berömda källan, Kreutzquelle, ledde till denna paviljong med 72 joniska pelare och kupol, ursprungligen byggd av trä men ersatt med en kopia av betong 1912. Nu kan man där inne smaka på olika sorters mineralvatten, i både varm och kall tappning.Vår favorit var Rudolfkällan, som har hög kalciumhalt och inte smakar svavel.

Källorna var kända i århundraden, men togs i bruk först i början av 1800-talet. Staden grundades 1868 och döptes efter Marienquelle som släpper ut koldioxid. Den har bl.a. blodtryckssänkande effekt.  Källornas vatten kan användas såväl utvärtes som invärtes.  Det kan lindra smärtor, njur- och andningsbesvär, gikt, mag- och tarmproblem och mycket annat.
Den gyllene eran i Marienbad inföll på 1870-talet då järnvägen kom och de stora kurhotellen byggdes. I början av 1900-talet exporterades en miljon flaskor mineralvatten årligen.
Marienbad var en viktig samlingspunkt i det österrikisk-ungerska kejsardömet, många berömdheter kom på besök, Johan Wolfgang von Goethe var där tidigt, sedan kom Fredric Chopin, Richard Wagner, Alfred Nobel, Mark Twain, och Winston Churchill och många andra, inte minst tsar Nikolai II. Englands kung Edward VII kom på årliga besök från 1897, sju år senare fick han  sällskap av Franz Josef I. Deras möte har förevigats i många versioner, den här finns i det stora hotellet Nové Lázně där man än i dag kan få behandling i den kungliga kabinen.

Verksamheten fortsatte mellan världskrigen, år 1929 tog sjutusen invånare emot 41000 gäster. Efter Münchenöverenskommelsen 1938 införlivades de tysktalande sudeterna med Tredje riket, för att efter 1945 fördrivas från staden som hade blivit oskadd under kriget. Kuranstalterna förstatligades och reserverades för de socialistiska arbetarna.
1961 kom den berömda filmen L`année derniere à Marienbad som dock inte är filmad just där.
Sedan 1989 har de viktigaste byggnaderna restaurerats och privatiserats.
Staden har nu drygt 13000 invånare, mest tjecker.

De 10 mest praktfulla badhusen köptes efter millennieskiftet av den stora ungerska hotellkedjan Danubius som grundades redan 1972 och nu äger 40 hotell i fem länder. Ett kort besök i staden gav mersmak, en riktig kurvistelse känns lockande, man kan få lyx för relativt gott pris än så länge.

Så vem vet, kanske nästa år...
Eller Karlovy Vary!
Kolla: http://pragmedmera.se/