Magnifika barockkyrkan i Prag

Prags historia kännetecknas av tvära kast mellan olika härskare och ideologier som har lämnat olika spår efter sig.
Sankt Nikolauskyrkan på Malostranske Namesti, i stadsdelen Mala Strana har genomgått många förvandlingar och framståtr nu i en sällsam glans av guld och rikedom som vårdas med omsorg och pengar. Så har det inte alltid varit.
Kyrkan står på en central plats i staden och har en tusenårig historia. En gotisk kyrka hade stått där redan från år 1283. Där hade ledande husiter och reformatorer predikat och undervisat folk. Tre år efter nederlaget mot katolska trupper vid Vita berget 1618 fick jesuiterna kyrkan av kejsar Ferdinand II för att befästa motreformationen.

Hörnstenen till jesuiternas kyrka lades 1673 av arkitekten Giovanni Domenico Orsi.  
Bygget kom dock inte riktigt i gång förran de allra främsta, Christoffer Dientzenhofer och hans son Kilian  Ignaz utsågs till arkitekter. De tillhörde ;en känd familj av barockarkiteker, fem bröder från Bayern som hade bosatt sig i Prag genom giftermål och skapade mäktiga byggnader i Böhmen och Tyskland.
Kyrkan byggdes i etapper från 1704 till 1755. Fadern Chistoffer dog 1722, sonen Kilian fortsatte med genomförandet av  den 70 meter höga kupolen. Han levde till 1751. Stilen med dynamiska effekter av konvexa och konkava former kallas för radikal barock eller högbarock.
Sankt Nikolauskyrkan anses vara en av de magnifikaste barockkyrkorna norr om Alperna. Man satsade de bästa resurser som kunde finnas både i material och kunnande.

Helgedomen skulle demonstrera den katolska kyrkans makt och härlighet. Det 80 meter höga klocktornet står där som kontrast till kupolen.
Kilians elev och svärson Anselmo Luragho övertog ansvaret för tornet och dekoren som är är överdådig i alla detaljer.
Intill pelarna som bär upp kupolen står statyer av de fyra evangelisterna utförda av Ignac Frantisek Platzer.
Jesuitklostret bredvid är stramt och massivt. Det ger ett intryck av instängdhet och stränghet.

Takmålningen med scener framställande St.Nicolaus förhärligande täcker 1500 kvadratmeter och är en av de största i Europa, målad av Jan Lukas Kracker.  Treenighetsfresken inuti kupolen är av Franz Xaver Palko. Taket var färdigmålat 1761. 20 år senare beodrade kejsar Josef II att klostren skulle stängas och en stor del av kyrkornas dekorationer avlägsnas. Barockorgeln är berömd för att självaste Mozart lär ha spelat på den 1787.



Vid Rådhustorget i Gamla staden Stare Mesto finns också en kyrka med samma namn. Båda är värda ett besök men svenska nätguider verkar att ha blandat ihop dem.

Det är nog inte den stora barockkyrkan som har tjänat som ortodox kyrka eller tagits över av armén efter kriget. Däremot har det höga kyrktornet använts av kommunistregeringen för att spionera och övervaka befolkningen.

Interiören blev sliten och vattenskadad under århundradena men har nu genomgått en imponerande renovering. Guldet lyser i all sin glans av solstrålarna som lyser genom fönstren eller strålkastarna under konsertkvällar.

Det är värt att gå upp till det övre galleriet för att få överblick av byggnaden och se målningarna av passionshistorien som hänger där.

Kyrkan är öppen varje dag och inträdet är väl använda pengar. Olika rankningar på nätet ger St Nikolauskyrkan mycket höga betyg.

Jag skulle gärna vilja återvända för att höra en konsert här.
En bra guide i Prag: http://pragmedmera.se