Finlands mesta drottning Karin Månsdotter

I den svenska historien finns det inte många ofrälse som har gift sig kungligt. Den allra första i denna exklusiva skara var Karin Månsdotter. Inte mer än ett år fick hon vara Sveriges drottning. Hon kröntes officiellt dagen efter det storslagna bröllopet den 5 juli 1568.

Största delen av sitt liv levde hon förvisad i den östra halvan av riket. Hon bodde i Åbo slott och Kangasala.

Karin Månsdotter är, vid sidan av den första Bernadottedrottnigen Desideria, (d.v. s. Napoleons före detta fästmö Desirée Clary) och Silvia Sommerlath, de enda drottningar Sverige haft som varken varit kungliga eller adliga. Karin var en flicka av folket, hennes morbröder var bönder och pappa en fångknekt. Hon kom från Uppland men fick leva största delen av sitt liv i inre exil i Finland. Karin kom tidigt till slottet som kammarjungfru år Elisabet Vasa och blev femton år gammal erkänd som frilla till Erik den XIV. Som kung fick han gifta sig med vem han ville, men det kom också  att betyda slutet för hans regering.

Adeln godkände aldrig hans val av gemål. Dessutom var kungen psykiskt instabil. Han fick väl någon slags inre frid med sin drottning som födde honom två barn, men det räckte inte till för att stabilisera hans makt. Han led av svårmod och paranoida föreställningar. Då för tiden var det många som fick sätta livet till när de föll i onåd.
Kungen störtades från tronen redan tre månader efter det ståtliga bröllopet som var tänkt att ge honom folkets stöd. Då hade paret redan varit gifta i hemlighet. Dottern Sigrid föddes innan första vigseln men behandlades från början som en prinsessa.

Karin följde Erik XIV till de olika slott där den avsatte kungen hölls fängslad under fem år. I Åbo slott fick de bo tillsammans 1570 innan de återvände till Sverige. De fick ytterligare två barn som dock inte levde länge. Karin sändes tillbaka till Åbo slott 1573 för att inte föda flera barn. Sonen Gustav Eriksson Vasa som var den legitime tronarvingen skildes från sin mor och skickades till Polen.

Karin fick aldrig återvända till det egentliga Sverige, utan förlänades en kungsgård i Kangasala, nära nuvarande Tammerfors. Hon kom att leva i Liuksiala i 35 år fram till sin död 1612.
Hon var blid, vacker och älskad av folket. Hennes gård var en av de få som undgick plundring i Klubbekriget.

Kaarina Maununtytär som hon kallades i Finland fick träffa sin son bara en gång efter Erik XIV:s död. Det skedde  i Reval 1596. Hon är den enda svenska drottning  som är begravd i Finland.
Hennes kista sattes in  i Tottska kapellet  i Åbo domkyrka där även hennes dotter och barnbarn har fått sin sista vila. Till sarkofagen flyttades Karins kvarlevor först år 1867.
Liuksiala gård ärvdes av dottern Sigrid som var gift Tott, såldes till familjen Creutz och ägs sedan 1821 av släkten Meurman.  Ingenting från den gamla tiden finns kvar utom en stenkällare under gårdens huvudbyggnad. Även Kangasalas första kyrka som var byggd vid en hednisk plats låg där. Senare har  Jalmari Meurman låtit bygga en kapell på gamla kyrkans grund vid familjens gravplats.

Hovets hemsida om Karin Månsdotter