Jag kände knappt till företeelsen bakom,ung och oskulds- full som jag var då. Nuförtiden känner även små barn till bögar, inte sällan även personligen.
Ändå blir man lite konfunderad när man kommer till trakten av Nollendorf-platz i Schöneberg. Vi döpte snart om platsen till Schwulendorfplatz. Det första man ser när man kommer ut ur tunnelbanan är ett minnesmärke för homosexuella som förföljdes och dödades under nazismen. Och sedan ser man dom livs levande. I olika åldrar och skepnader, för att inte säga uppenbarelser, ofta i par, men även i större grupper - eller ensamma. Första intrycket är att många är klädda som på maskerad, men efter några dagar bland alla dessa män förstår man att det inte är på skoj utan en viktig identitetsmarkör.
Främst två gator, Motzstrasse och Fuggerstrasse samt den del av den bredare Martin Lutherstrasse som förbinder dem, kantas av olika affärer, klubbar, restauranger, hotell och massageinstitut i olika kategorier av sådant som symboliseras av regnbågens färger eller XXX-skyltar. Alla har inte symbolerna synliga, men går man in på exempelvis Café Steiner så ser man det direkt på personalen. Jag undrar hur den antroposofins grundare Rudolf Steiner som har fått huset och Caféet döpt efter sig skulle ha reagerat.
Efter några dagar börjar en formlig invasion av läderklädda män på gatorna. Många drar väskor efter sig och talar engelska. Påsken närmar sig och turisterna kommer.
Långfredagens eftermiddagssol har lockat ut dem alla till uteserveringarna på Motzstrasse. Där sitter läderbögarna runt en person i svart skärmmössa i bästa Tom of Finland-stil, andra bär militära kläder eller går i tajta flammiga jeans och håller varandra i hand.
De är så många att man som tvåkönat par börjar känna sig avvikande. Än flera svartklädda män kommer gående i olika grupper från alla håll. Det börjar likna ett korståg. Just när den tanken dyker upp i mitt huvud, kör en taxibil med fladdrande regnbågsflaggor förbi.
http://www.toms-hotel.de/
Tur att världen förändras..
SvaraRadera