Veletržní palác är en enorm funktionalistisk byggnad som ritades av Oldřich Tyl och Josef Fuchs 1925-1929. Ytan rymmer hela 13500 kvadrat- meter och var avsedd för mässor och industriutställningar. Efter 1951 flyttades mässorna ut och utländska handels- kompanier in. Flera andra hus i området var planerade men byggdes aldrig i avsaknad av medel. I Holesvice finns andra utställningsbyggnader som representerar tidigare ideal.
Fasaden ser ut som ordinärt kontorshus, fast ovanligt stort.
Vi åkte förbi med spårvagnen utan att förstå att detta var ett mästerverk som fick själva Le Corbusier att häpna. Man förstår varför han lät sig imponeras först när man kommer in. Rymden och ljuset i de öppna gångarna i åtta våningar måste ha inspirerat många nutida arkitekter.
1920-talsprägeln är borta.
Huset förstördes av brand 1974 och återuppbyggnaden dröjde ända till 1995. Då fylldes salarna med modern konst av tjeckiska nationalgalleriets samlingar. Sedan år 2000 finns där en imponerande samling av europeisk konst från 1800-talet till modern tid.
1920-talsprägeln är borta.
Det allra första man ser i det öppna galleriet är den nya glashissen som inte fungerar. På något sätt är det symptomatiskt, Tjeckiens ansträngda ekonomi har slagit hårt åt museerna.
Förra året kapades budjeten för statens institutioner med 15 procent. Trots effektiva sparåtgärder fanns det planer att stänga museet för ett par vintermånader, men man hoppades få bidrag från olika fonder.
I mars var det i alla fall öppet. Vi borde nog ha sett samlingarna, från Gauguin och van Gogh till 14 verk av Picasso men vårsolen lockade till att se stadens gator och parker i stället.
Förra året kapades budjeten för statens institutioner med 15 procent. Trots effektiva sparåtgärder fanns det planer att stänga museet för ett par vintermånader, men man hoppades få bidrag från olika fonder.
I mars var det i alla fall öppet. Vi borde nog ha sett samlingarna, från Gauguin och van Gogh till 14 verk av Picasso men vårsolen lockade till att se stadens gator och parker i stället.
Den moderna tjeckiska konsten såg vi inte heller. Då hade vi redan upplevt så mycket i Prag att vi fattat beslutet att resa dit igen en annan gång. Då ska vi vika en hel dag för att se hela utställningen på Nationalgalleriet och ha tid att sitta i kaféet på bottenvåningen. Men det enkla fiket på andra sidan gatan är också värt ett besök som motpol till allt det moderna och designade, det hemtrevliga Prag som lockar minst lika mycket.
I det enorma huset finns även ARCHIP, Prags nya internationella arkitektskola. Lämpligare plats för den är svårt att hitta.
Läs mera: National Gallery in Prague
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar